Westerplattehalvön
Halvön uppstod från en liten sandbank som bildades väster om Wisłas mynning, därav dess namn West Platte på 1600-talet. Under tvåhundra år förenade flodens verkan och sedimentavlagringar sandbanken med Wisłas östra mynning.
Halvön har på grund av sitt strategiska läge upprepade gånger varit skådeplats för strider som har skrivit in sig i Polens och världens historia.
År 1733 drabbade två av den tidens europeiska stormakter samman här - Frankrike och Ryssland. Det fria valet i Polen gav två kandidater, Leszczyński (stödd av Frankrike) och August III Sas (stödd av Ryssland). Nyheten om Leszczyńskis val mottogs med stor entusiasm i Gdańsk. Glädjen varade dock inte länge, Leszczyński tvingades fly landet under trycket från de rysk-saxiska trupperna, och August III, stödd av tsaren, valdes till kung. Leszczyński gömde sig i Gdańsk i hopp om hjälp från franska trupper. En landstigning skedde på Westerplattehalvön den 12 maj 1734, men styrkorna var alldeles för svaga för att bryta igenom de ryska truppernas belägringskordong runt Gdańsk. Den franske generalen Lamotte de la Peirouze gav order om reträtt. I Köpenhamn mötte de återvändande fartygen den andra delen av expeditionen som var på väg för att hjälpa Gdańsk. Den franske ambassadören i Danmark – greve Louis de Plélo, ansåg att fartygen under fransk flagg skämde ut sig genom att dra sig tillbaka. På eget initiativ seglade han i spetsen för en liten flottilj med 2500 soldater till Westerplatte. De franska trupperna attackerade fienden med kraft, men motståndarens överlägsna styrkor och den svåra terrängen bröt attacken. Under striden stupade 500 fransmän, däribland greve de Plélo.
Under Napoleonkrigen blev Westerplattehalvön återigen en krigsskådeplats. Efter Polens andra delning 1793 kom Gdańsk under preussiskt styre. År 1807 belägrade Napoleons trupper, tillsammans med polska enheter, Gdańsk. Ryska soldater skickades till undsättning, transporterade med den engelska flottan. Trupperna landsteg i närheten av Westerplatte och Wisłoujście-fästningen. Polska enheter spelade en avgörande roll i att slå tillbaka attacken. De polska enheterna led de största förtjänsterna i att slå tillbaka attacken, men betalade segern med tunga förluster. Vid Wisłoujście den 15 maj 1807 föll den unge och modige överstelöjtnanten Antoni Parys, träffad i bröstet av en gevärskula, när han ledde sin enhet till attack.
År 1918 återfick Polen sin självständighet. Genom fredsfördraget i Versailles, undertecknat den 28 juni 1919, fick Gdańsk status som Fristad under Nationernas förbunds beskydd. Polen fick också rätt att använda Gdansks hamn, inklusive rätten att transportera alla typer av militärt och explosivt material. I mars 1924 utsåg Nationernas förbunds råd Westerplattehalvön för detta ändamål. Under förevändning av ett artighetsbesök anlände skolfartyget "Schleswig-Holstein" till Gdansks hamn den 25 augusti 1939. Den 1 september kl. 4.45 inledde fartygets beskjutning av Westerplatte andra världskriget.